Vi delar nyheter, insikter och trender om teknik, möten, arbetsplatser och digitala lösningar. Innehåll för dig som vill förstå utvecklingen och få tekniken att fungera bättre i vardagen.
Den industriella revolutionen förändrade inte bara fabrikerna. Den omformade även kunskapsarbetet. I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet var kunskapsarbetare inte längre utspridda – de samlades. I kontor. I strukturer. I system. För första gången blev tänkande något man organiserade i stor skala.
På toppen av sin karriär gjorde världens första kunskapsarbetare, Nicolas Fouquet, det som framgångsrika organisationer tenderar att göra: Han anordnade en kick-off. Den 17 augusti 1661, på sitt nybyggda Château de Vaux-le-Vicomte, bjöd han in till vad som kom att bli en av historiens mest extravaganta fester.
I mitten av 1600-talet arbetade de flesta människor med sina händer – på åkrar, i skogar eller till havs. Värde var fysiskt, omedelbart och synligt. Men Nicolas Fouquet (1615–1680), Surintendant des Finances under Ludvig XIV, arbetade annorlunda. Han byggde upp en administrativ apparat, en organisation av det vi idag skulle kalla kunskapsarbetare.
Före 1650 skulle det mesta arbete knappast kvalificera som “kunskapsarbete” i Druckers mening. Arbete var, för den stora majoriteten, förankrat i överlevnad: jakt, fiske, jordbruk. Det krävde skicklighet, absolut. Ofta djup, erfarenhetsbaserad kunskap om årstider, mark och verktyg. Men det var inte abstraherat, systematiserat eller skalat genom teori. Det var lokalt, fysiskt och direkt.
Långt innan kontor existerade dokumenterade människor saker. I det forntida Egypten skrev skrivare på papyrus och ristade hieroglyfer i tempelväggar och monument från cirka 3200 f.Kr. och framåt. Under vikingatiden, cirka 750–1050 e.Kr., restes runstenar för att dokumentera händelser, ägande och släkthistoria..
En kunskapsarbetare är någon vars huvudsakliga arbete består i att skapa, analysera eller tillämpa kunskap, snarare än att utföra fysiskt arbete. Kunskapsarbetare finns ofta på kontor bakom tangentbord.
THOBIAS BANKEFORS
Intelligens är den nya valutan. AI och robotik omformar arbete, välfärd och värdeskapande. Detta gäller Sveriges framtid!
THOBIAS BANKEFORS
AI införs i första hand för att kapa lönekostnader, inte för att göra livet smidigare. Microsoft är ett tydligt exempel.
THOBIAS BANKEFORS
Jag har aldrig sett ett så groteskt gap mellan vad tekniken redan kan göra och hur den faktiskt används.
THOBIAS BANKEFORS
I samband med lanseringen av OpenAIs nya bildfunktion delade jag några tankar i en LinkedIn-post. Nu försöker jag utveckla resonemanget lite konkreta exempel och reflektioner.
THOBIAS BANKEFORS
Vi riskerar alla att bli "Kodakifierade" – fastna i gamla arbetssätt när tekniken förändras.
THOBIAS BANKEFORS
AI har inte bara möjligheten att presentera information, den kan argumentera för den.
